Blick » Skapar bilder av ideér!

Svalbard – Äntligen! (Del 1: Första dagarna i Longyearbyen)

Du kan följa min blogg med Bloglovin! 🙂

Äntligen fick jag fara till Svalbard! Som jag räknat dagarna. Förhoppningarna infriade sej många gånger om. Sällan har jag sett ett så mäktigt, vackert och farligt landskap. Man är liten som människa där. Tystnaden (vi hade även radioskugga fyra dagar), storheten, vidderna, landskapet, djurlivet….mäktigt. Jag är otroligt tacksam att jag fått besöka det här stället. Dessutom med en bunt supertrevliga människor – naturfotografer, thats my people.Longyearbyen. Huvudstaden i Svalbard, dit kom vi först och bodde på Coal Miners hotel. Där bor idag strax över 2000 människor och den högsta befattningen har Sysslomannen. Det är konstigt, det är ingen vacker stad och ändå trivs man att gå omkring i flera timmar och vara fascinerad över infrastrukturen, husen som pga permafrosten byggs på plintar, alla staket och stängsel som ska hålla isbjörnen på avstånd (ja, den är på besök i stan med jämna mellanrum) och snöskotrar som står ställda här och där.

PIN

PIN
En staty på huvudgatan som påminner om Svalbards starka historia inom gruvindustrin.

PINPIN

PIN

Det är inte tillåtet att gå utanför Longyearbyen utan gevär eller guide. Det är  många människor som blivit isbjörnsmat genom åren. Senast 2012, en brittisk 17-årig pojke i Tempelfjorden. Skylten ska alltså tas på fullt allvar.

PIN

Fotoutflykt till flygfältet. Nedanför flygfältet var det tätt med fåglar så vi drog dit. Här vitkindade gäss som nuförtiden också hittas hos oss.

PINPIN

Det går att tälta på Svalbard! Nedanför flygfältet. Såg inte superinbjudande ut. Hittar ni naturfotografen i bilden förresten?

PIN

PIN

Tretåig mås. Det är en fågel som inte finns på Åland utan trivs bäst i Nordatlanten.

PIN

Vi hade bokat en lång tur med m/s Langoysund som tog oss till Adventfjorden, Billefjorden och den ryska mytomspunna spökstaden Pyramiden. Längs vägen såg vi glaciärer och mycket fåglar.

Guiden var duktig! Alla människor som väljer att bo på Svalbard VILL verkligen bo och jobba där (är du arbetslös är det ingen idé att vara där då det inte finns något socialt system som back-up –  är du arbetslös, sjuk, höggravid eller gammal bor du inte på Svalbard helt enkelt, här föds ingen och här dör (helst) ingen) och det måste vara en enorm kraft i ett samhälle. Alla vi träffade (mestadels guider och hotellpersonal) verkade dessutom väldigt pålästa och engagerade i Svalbard och det arktiska djur och naturlivet.

PIN

Äntligen fick jag plåta Lunnefågel! Det är en lustig liten fågel, ser ut som en arktisk papegoja.

PIN

Glaciärerna man ser längs båtvägen på Svalbard är mäktiga. När de kalvar är det som ett dovt, stort ljud som känns overkligt – det är en sådan kraft bakom.

PIN

Fina mönster i glaciären.

PIN

PIN

Till vår stora lycka fick vi se isbjörn! En hona med sina två ungar. Hon borde egentligen ha vandrat norrut då det inte finns så mycket is kvar här på södra Svalbard. På grund av att isbjörnen är så beroende av havsis kategoriseras den som ett marint däggdjur!

Man räknar med att det finns cirka 3000 isbjörnar på Svalbard och all jakt på dem är förbjuden idag.

PIN

Så kom vi till Pyramiden. Ryska Andrej tog mot oss i hamnen och gav oss en guidad rundtur i stan.

Pyramiden var en rysk/sovjetisk gruvby på Svalbard, Norge, beläget vid Billefjorden några mil nordost om Longyearbyen. Pyramiden hade som mest 1 200 invånare men övergavs mot slutet av 1990-talet och var i början av 2000-talet en så kallad ”spökstad”. Orten grundades av Sverige 1910 och var svensk fram till 1927 då den såldes till Sovjetunionen. I Pyramiden finns särskilda mikroklimatiska förutsättningar (längs med vissa sydsluttningar) som under vissa år medgivit begränsat jordbruk (genom kolchosjordbruket ‘Arktselchoz’). Namnet kommer av att berget som orten är byggd vid liknar en pyramid.

Orten är så gott som obebodd, men det bor ett fåtal personer i närheten som vaktar och underhåller byggnaderna som är ett populärt turistmål.

Pyramiden skulle vara (precis som Pripjat) en ”mönsterstad”, man ville visa hur fint och bra Sovjet var, en sk propagandastad.

PIN

Andrej – med en rätt skön ironi över sitt eget hemland berättade han om Pyramidens historia. Han var en av de som bor där och trivs påstod han. ”No internet, no politics – the best Place in the World”.

PIN

Det var en spöklik känsla att vandra där. Djuren har tagit över staden och det mest står förfallet.

PIN

Sjukhuset.

PIN

Lenin övervakar.

PINPIN

Inne i den gamla sport och kulturhallen var det renovering på gång men många rum var i originalskick och väldigt stökiga ännu.

PIN

PINPIN

PIN

PIN

PIN

Det var första gången jag var till ryskt territorium! Enligt Andy, vår fotolärare, så slutar alla ryska guidade rundturer på en bar. Mycket riktigt, efter att vi småjoggat efter Andre i 45 minuter genom gatorna i Pyramiden blev vi visade till en byggnad där den här fina hunden stod vid trappan till lokala baren.

PIN

Inne tog vi en lokal öl (bryggs i Barentsburg) men hm, jag har druckit godare öl. Borde provat vodkan istället, de hade en egen variant som hette ”See you tomorrow” eller något liknande.

PIN

Sen var det dags att fara tillbaka till Longyearbyen.

PIN

PIN

En alldeles fantastisk tur som bjöd på mycket! Är du på väg till Svalbard rekommenderar jag den verkligen, du hittar mer information här.

Share to:FacebookTwitterPinterestEmailLink