Masthead header
  • FOTOGRAF THERESE ANDERSSON – SKAPAR BILDER SOM BERÄTTAR DIN HISTORIA.

    Söker du en fotograf som kan beskriva din verksamhet, personlighet eller historia? Jag jobbar mest med porträtt- och reklamfotografi men gör alla sorters fotojobb. Kontakta mej när du behöver fotograf - jag erbjuder flexibla lösningar och täcker både större och mindre uppdrag.

Att få sitta i ett gömsle två nätter och verkligen få se vilda brunbjörnar  (Ursus arctos) på några meters avstånd är en av mina största naturupplevelser hittills. Har svårt att tro att något kan slå detta!

Tillsammans med ett gäng mycket trevliga och pålästa (jag är lite underdog då jag inte skiljer mellan så många fåglar och växter – ÄNNU)  finlandssvenska naturfotografer begav vi oss mot Kuusamo!

s_J4A8950_copy_thereseanderssonfirstPIN

Resan ordnades av fina Tuija Warén och allt flöt på så bra. Eftersom resmålet var Kuusamo blev det ju en ganska lång resa för mej från Åland. Flyg, flyg och buss. Men det var det värt! När vi kom till gömslet första kvällen kom det björnar och havsörnar direkt – många och de stannade flera timmar. Björnarna var lite försiktiga först men när de bestämt sej för att det var relativt ofarligt så kom de så nära som några meter bara från gömslet. Gömslet till vänster – inga stora kojor direkt.

s_J4A8908_copythereseanderssonPIN

Havsörnar.

s_J4A8036copythereseanderssonPIN

s_J4A8096copythereseanderssonPINs_J4A8583_copythereseanderssonPIN

 

 

s_J4A8548_copythereseanderssonPIN

Björnarna rör sej förvånansvärt snabbt! Plus att de klättrar i träd ”som ingenting”. De ser jättedåligt men har ett otroligt luktsinne, därför går nosen hela tiden fram och tillbaka, upp och ner…. vi fick inte använda deoderant, myggmedel eller något annat som skulle kunna lukta starkt för då var risken att björnarna inte alls skulle komma.

s_J4A8636_copythereseanderssonPIN

De är stora…en hane kan väga över 300 kilo! Honorna är mindre och väger 60-200 kilo.

s_J4A8666copythereseanderssonPIN

De passade på att gnabbas lite också…

s_J4A8536_copythereseanderssonPIN

Den minsta björnen vi såg, en unge från i fjol så lite över ett år. Så söt…

s_J4A8274_copythereseanderssonPINs_J4A8319copythereseanderssonPIN

Det är svårt att ge ord åt känslorna som kom både under själva upplevelsen (vi satt i gömslet två nätter ) men också efteråt. Det var så mäktigt, nära och vansinnigt vackert. Jag kommer att bära med mej detta hela livet, en stor tacksamhet och ännu större vördnad för naturen.

Rangordningen i naturen blir så tydlig. De mindre björnarna förstod att akta sej och springa undan då de större hannarna kom. Det skulle tydligen finnas en hona med två små årsbarn i närheten men vi såg aldrig henne, förmodligen för att de stora hannarna var där och de kan skada de små. Den kloka björnmamman förstår att hålla sej på avstånd 🙂

s_J4A9279copythereseanderssonPIN

Bland det vackraste jag varit med om. Den här bilden bär jag med mej. Vår natur i norden är fantastisk!

Share to:FacebookTwitterPinterestEmailLink

Länge har jag velat fara till Sälskär.

blick_1_copythereseanderssonPIN

Min farfarsfar August Andersson vaktade i fyren på Sälskär och hade koll på när isen gick när säljakten gick. Man behövde någon i fyren man kunde lita på och det var August det. När jag gått uppför de 166 stegen upp i Finlands kanske vackraste fyr, då tänkte jag på honom. Min farfarsfar. Att vi kanske stod på samma plats, hade händerna på samma slitna sten uppe i fyren och tittade åt samma håll. Han var speciell August och det finns många historier om honom. Kvar av honom har vi en väst gjord av sälskinn och en radioinspelning där han blir intervjuad av Helge Sölgén om säljakt. August kunde nämligen härma säl som ingen annan på Åland. På bilden nedan en del av min släkt – min farfarsfar August och min farfarsmor Edla ser ni. De står framför sitt hus i Mörby, Hammarland.

morby_andersson_originalsPIN

Sälskärs fyr som ritades av Axel Hampus Dalström uppfördes 1868 och var bemannad fram till 1948 då den automatiserades. Ljuset på den drygt 30 meter höga fyren sitter 44 meter över havsytan och syns vid goda väderförhållanden upp till 12 kilometer.

s_J4A557113thereseandersson_copyPIN

Här mina fotografkollegor Janne (min kära kusin och kär kollega i naturfotoakademin!) och Madde (kär kollega i naturfotoakademin)!

janne_madde_copythereseanderssonPIN

Vi tog oss dit med m/s Silvana som klanen Häger sköter om. Allt fungerade perfekt och guidning gjordes på ön men den missade vi fotografer då vi (förstås) sprang omkring och fotograferade.

s_J4A54855copythereseanderssonPIN

Bengt Häger, son till den siste fyrvaktaren Conrad Häger på Sälskär var också med. Han måste vara en bit över 80 (?) år men blicken var den allra piggaste! Han tittade på mej en sekund och sa ”THERESE, såg pappa din i butiken igår!”. Jag tror inte jag sett Bengt Häger på 20 år! Efter att vi skrattat åt att jag under en gudstjänst i Hammarlands kyrka nästan skallat honom med kollekthåven (jag var 14 år och konfirmand!) pratade vi om August som han mindes väl. Bengt gav mej ytterligare några minnen om min farfarsfar att vårda. Tack Bengt! Jag älskar dessa länkar bak i tiden som kan ge mej en glimt av mina förfäder, min historia och vem jag är.

s_J4A55712copythereseanderssonPIN

Tiden var dyrbar på Sälskär för där fanns så mycket att se! Speciellt efter att vi fick reda på att det fanns havsörnsungar i ett bo som man kom nära! Vi smög försiktigt fram och ungarna märkte väl av vår närvaro men satt helt stilla. Vilket stort bo och vilka mäktiga fåglar! Havsörnen  är en mycket stor örn med ett vingspann på närmare 2,5 meter, en längd på omkring en meter, och en ungefärlig vikt på 4–7 kg. Ungarna såg enorma ut redan!

s_J4A54858thereseandersson_copyPIN

En annan fågel vi såg mycket av var Tordmule. Mycket är dessutom en underdrift. När vi närmade oss Sälskär berättade Jalle Häger att det finns omkring 10.000 tordmular just nu vid Sälskär. Ju närmare vi kom desto fler kom flygande. Nej, inte flygande, svischande kanske? Flygande missiler? Om du är ett Harry Potter-fan som jag och känner till spelet Quidditch så kan du tänka sej den gyllene kvicken gånger 10.000. Det var alltså väldigt svårt att få till en vettig bild på en tordmule för de flyger väldigt, väldigt snabbt. Måsar och tärnor framstod som fastnitade på himlen i jämförelse. Till utséendet påminner de om små pingviner men är tydligen inte släkt.

s_J4A5559PINs_J4A54852_copy_thereseanderssonPINs_J4A54853_copy_thereseanderssonPIN

Den här blev lite rolig då jag fångar tre tordmular men två smälter ihop till en!

s_J4A5873copyanderssontheresePIN

Det finns mycket att berätta om Sälskär. Ut med hela ön finns skyltar som berättar om det gångna livet på ön och händelser från förr. En tragisk är historia är den om Fogel Phoenix.

s0J4A5744copythereseanderssonPIN

Den här inskriptionen i berget just vid fyren har Bengt Häger fyllt i med vit färg för att den ska synas bättre.

En stormnatt, 28 oktober 1742 slutar skeppet fågel Phoenix resa just på Sälskär.  Det är krig i Finland mellan ryssar och svenskar. Sveriges rikes östgräns var då öster om Finland, mot Ryssland. Den svenska hären var dåligt utrustad med kläder och förnödenheter och hade det svårt. Då insåg regementsbefälhavaren Schultzendorf att de inte var längre i tjänstgörande tillstånd, och att hela Östgöta Cavalleri skulle avmarschera. De gick då ombord ett fartyg, Fågel Phoenix som inte var i det bästa skick. Olyckan händer vid Sälskär. Det är cirka 75-80 människor som omkommer och på norra delen av ön finns en murad gravkammare där kvarlevorna finns.

Inskriptionen är gjord 1868 till minne av de svenska dragonerna. Vilken ångest och rädsla de måste känt! Brrr…jag tänker också på de stackars föräldrarna som kanske väntade flera år på sina söner som aldrig kom hem.

Fyren, byggd 1868. Den står så stolt och vacker ännu idag.

s0J4A5680PIN

 

s_J4A5678_copythereseanderssonPIN

Minnen från förr. Det här är allt som finns kvar av gamla bagarstugan på Sälskär.

s_J4A548510copy_thereseanderssonPIN

Har du en onsdagkväll ledig denna sommar, boka en tur till Sälskär. Här en bild på Madde och mej då vi fotar fyren med spegelbild. Bilden tagen av kusin Janne, tack!

13582471_10154112235067631_894470818_oPIN

 

 

 

Share to:FacebookTwitterPinterestEmailLink

Den här veckan, kanske den här månaden har varit så proppfull av stora beslut, resultat, mycket jobb, fotboll, glädje, nya upptäckter, trötthet… 🙂 Jag är tacksam varje dag över att jag får jobba med det jag som jag tycker så mycket om  – hantverket fotografi. Idag har det varit alldeles galet kul och mycket! Började tidigt denna morgon med att fotografera denna unga dam som hade spring i benen, sedan ett reportage inne på arbetsförmedlingen följt av personalporträttering samt ledningsgruppbild avslutat med reklamfotografering av vår äventyrsgolf i Mariehamn. Alltså galet mycket och inget jag rekommenderar dag till dag…men det är kul att pressa sej själv många gånger och få till fantastiska resultat – det är bland svett och tårar det händer! Jag har så stor beundran för tidningsfotografer – är deras vardag så här? På Åland har vi två lokaltidningar och de har båda superduktiga fotografer. Kul att det finns dagstidningar som håller fotografer och deras jobb som en självklar del av redaktionen!

ramsholmen_copy_thereseanderssonPIN

Jag lyssnade även på Malenamis sommarprat idag och det är så nyttigt och fint när andra människor vågar och kan berätta om sina liv. Jag har följt malenami.com länge och hon är en av de mest underbara bloggare jag vet! Tack Malena! Sommarprat är bland det finaste jag vet att lyssna på. Här hittar du Svenska radions och här hittar du Yles.

 

Share to:FacebookTwitterPinterestEmailLink